tisdag, april 08, 2008

Vilket nederlag!

Nu satt jag här och bara mådde. Så hängde min jeffla Ipod sig. Bara sådär. Vilket nederlag!

Men inte ens det kan sakta ned det lyckorusande jag för tillfället idkar. Löjligt men sant så är ju givetvis det nyligen införskaffande 3-bredbandet en betydande faktor till all min positiva energi, men mycket annat känns jävligt bra just för stunden.

En liten uppdatering kanske är på sin plats, inte allra minst för vänner i andra delar av kontinenten.

Jag bor ju sedan två veckor med Pelle på Mackliersgatan (som jag äntligen lärt mig stava till) och vi har kommit i ordning riktigt bra, kylen och skafferiet är uppfyllda till bristningsgränsen med krossade tomater och annat gott. Förutom sambolivet så delar jag och Per sedan igår också arbete. Ja, även jag titelerar mig numera stolt HSBare och det har varit två trevliga arbetsdagar med lite trädgårdsarbete och grussopning. På förmiddagen idag bjöds också på en uppvisning i osedvanligt uselt humör, från vår tidigare nämnde, gode vän, med ett par hårda knytnävar i ratten vilket resulterade i en glappade tuta som klimax.

Bara dessa meningar hoppas jag skvallrar om en njutningsfull tillvaro. Till råga på allt har Göteborgsvädret idag visat upp sin soligaste sida och jag sitter just och suger i mig det sista ljuset innan solen försvinner bakom grannhuset.

Det är alltid lika trevligt att blogga föresten, det känns nästan som om jag skulle kunna skriva en hel essä på typ 1200 ord utan problem, det ända som sätter käppar i hjulet för att blogga oftare är ju att man tycker det verkar jobbigt precis i ögonblicket man skall trycka på "nytt inlägg"- knappen. Det är väl därför man så ofta lovar att man skall blogga oftare när man väl gör det. För själva skrivandet är ju en fröjd!
Tack för att ni andra inte har tillåtit total förintelse.

Nu ska jag nog fan skaffa en Skype och kanske försöka ringa typ Linus eller Jens om de håller på med sånt.

Hade tänkt att Ipoden skulle ha vaknat till liv lagom till att jag skrivit färdigt för att ytterligare förstärka denna solskenshistoria, men tyvärr. Där har jag nog inte mycket att hämta.

/Knege