c'mon people, common people

I väntan på att våga sig ut i ovädret tänkte jag bara passa på att slänga in en uppdatering från Brighton (även om det kanske inte hänt så mycket sen senaste inlägget). Hursomhelst har jag i alla fall fått mitt schema nu och det visar sig att vi snittar tre lektioner i veckan de närmsta månaderna. Jag vet inte om det är bra sak eller dålig sak. Något som är soft dock är att det enda vi verkar göra är snacka Hamlet, Paradise lost och Anthony Burgess. Tråkigare kan man ju ha på statens bekostnad.
Jag har öven inhandlat diverse själaläkande produkter såsom markeringspennor och ett grymt ansiktskitt för män på Body Shop (Body Shops grundare kom från Brighton och avled, tragiskt nog, under Olles och min vistelse här i höstas). Idag ska jag bege mig till Campus och shoppa kurslitteratur. CSN har kommit och det finns ingen hejd på mig.
Annars peppar jag som faen infr Art Brut på söndag och Stars på måndag.
Jag är sjukt sugen på info från Olles födelsedag, som jag antar var årets händelse: vem var fullast (Olle)? vem spydde (Yoa)? vem gick hem med vem (Feven och Dani)? Fill me in!!!

//Den döende dandyn

Det var social drickarkväll i Hove igårkväll. Självklart tog jag på mig ansvaret att starta dansgolvet då det vid elvatiden fortfarande var lite dåligt drag i salongen. De flesta satt mest och umgicks (fy!). Jag tror inte att jag gjorde bort mig.
I B-kursen verkar det inte gå så många intressanta kufar men A-kursen formligen kryllar av skumma figurer: bl.a. den 31-årige pundare som envisades med att prata knark med mig och var väldigt noga med att förklara att han aldrig tar något värre än hash samt den snubben vars enda ord han yttrade till mig var "WE are the mods, we are the mods, we are, we are, we are the mods!" efter att jag råkat erkänna att jag sett Quadrophenia.
F.ö. går det grymt för Sverige i handbolls-EM. Det känns lite löjligt att sitta här och försöka hålla mig uppdaterad genom GP:s och DN:s respektive Internetsidor.
Keep it real!

Tillbaka på spåret

Det är förfärligt att sån lågkvalitativ TV-underhållning som Let's dance kan konkurera ut en väldisponerad och allmänbildande produktion av den klassiska skolan som På spåret så ypperligt representerar. Fy fittan!
Annars är det jämna plågor. Jag har fortfarande inte kommit ut på stan med den där CV:n, idag börjar kursen och jag har inte ens kollat på litteraturlistan, o.s.v o.s.v. Men vad gör det en dag som denna. Ikväll ska Elsa flytta in i sitt rum vid Old Steine (rimmar på Graham Greene), mitt i centrala Brighton i utkanten av bögkvarteren. Kommer aldrig att behöva åka nattbuss.
Jag har hört att Olle skötte sig bra nere i hamnen. Intet nytt under solen?
I veckan ska vi troligtvis ut och dricka öl med a-kursarna (så var det iaf senast). Då ska jag vara en löjligt vidrig besserweizer (achtung! orden! raus!)...
Nu ska jag läsa lite Irvine Welsh, men först ska jag bajsa på min favotoa här på biblioteket.

höken expanderar

jaja jag bloggar väl då linus.
nu har man vart tillbaks till höken i en vecka, och NO AFFENCE, jullovet var fett nice men det är rätt gött att vara tillbaks. jag och alex har stängt in oss och försvunnit in i prison break och greys anatomy och tagit en vit helg och storhandlat på willys och gjort lunchlådor.
dvs är vi kvitt med all dekadens som vart i gbg och som väntar de kommande månaderna.

strängen det var verkligen tråkigt att du blev sjuk när du var hemma för jag hade gärna träffat dig!! det är tur att du är kungen på bloggen numera, så att man hör av dig ibland.

nu har förresten hökarängen fått fler göteborgare i sin famn-- isa och sara lyttkens (om det nu säger er något) har flyttat hit fast dom bor på andra sidan mat dax. dock har jag och alex enats om att dom inte får vara med i klubb höken.

sen läste jag också att let's dance hade klått på spåret i tittarsiffror. det är väl för att linus har åkt tillbaks.
jaja.
pözzzzz på er så länge
YOA

Back in Brighton

Nu sitter man här
med ett visset bär
och allting verkar nästan missär

Riktigt så illa är det faktiskt inte då jag sitter och lyssnar på Carl-Einar Häckners "Hugo Von Glesens Varieté", men det är lite tråkigt att vara ensam. Tanken var väl att jag skulle ut på stan idag och söka jobb men jag har varken skrivit CV eller stigit upp ur sängen, bara ätit gröt och kollat på Sven-Bertil Taubes och Håkan Hellströms spelning på SVT Play.
Ville mest bara passa på att hålla med om att 2008 är Duellens år och att peppen är hög även på den här sidan Nordsjön, samt slänga en känga och påpeka att det var dåligt med besök i höstas och våren i Brighton tydligen ska vara exeptionell.

Sweet dreams are made of cheese
//Den döende dandyn (lever igen)

Peppen är faktiskt tusan så hög. Jag ser personligen fram emot min revansch på Sverige. Mitt tredagars julbesök måste nämligen ses som ett misslyckande. Det hela började med att min avgång från Paris till Frankfurt var ungefär en och en halv timme sen. Lufthansapersonalen var stressade. Ja, stressade så till den milda grad att de inte hann med att lyncha eller ens skinna mig när jag checkade in TVÅ kollin och åtminstone för 600 kronor övervikt. De avgav betryggande löften om att anslutningarna förstås skulle invänta oss julhungrande nordbor. Men så tusan heller. Tyskarna från Frankfurt gav helt enkelt blanka tusan i oss och tutade och körde som planerat 21:40. 15-20 svenskar härbärgerades på diverse flygplatshotell och fick snällt vänta till 08:40 följande morgon. Jag inbillar mig att det var särskilt smärtsamt för mig. Dels eftersom en betydelsefull andel av min semester blev uppäten, men främst för att jag har lite svårt för tyskar. Om man bad om en öl i hotellbaren fick man en Bitburger och det var nästan som spindelmannenbesmyckade plåster på såren.

Dan före doppardan hann jag med exakt två öl på Kelly's (jag äntrade Kungen säg 23:35, men fick höra av ett nytt ansikte att det var för sent att beställa och tänkte i mitt stilla sinne "och vem fan är du?" och drog med mig fyndet Oskar Andersson till grannkrogen istället).

Jag vaknade glad i hågen på julaftonsmorgon, men redan vid Kalle Anka började jag må illa. Febern kom med Piff & Puff.

Jag tillbringade juldagen i Sahlgrenskas akutmottagnings vänthall. Den första sjuksköterskan som examinerade mig var irriterad och otrevlig för att hon tyckte att det var jättedumt att jag kom in på juldagen med en så trivial åkomma (och negligerade därigenom i min bok min ihärdiga 39-gradiga feber) . Jag förklarade snällt att jag hade haft liknande problem titt som tätt det senaste halvåret, att jag bodde i Paris, att jag skulle bli tvungen att uppsöka privatvård för att få min hälsa närmare utredd, att det skulle kosta en miljon och tillade att jag tyckte hon var väldigt otrevlig. Sen blev hon snäll. Sju timmar senare klämde en läkare lite på mig. Dessvärre hade det mer eller mindre gått över av sig självt då. Den lugnande diagnosen sade att jag nog helt enkelt jobbade lite mycket, sov lite konstigt och åt jättekonstigt plus att jag eventuellt drack lite väl sydeuropeiskt. Sen gick jag hem och lade mig med avgången 07:00 dagen därpå i gott minne.

Hur var den svenska nyårsaftonen? Den totala avsaknaden av rapporter i detta forum tyder lite på att alla har något att gömma, glömma, förneka. Jag arbetade till typ 04:00 och hittade sedan till klubben Tryptique som i ett dekadansens crescendo hade valt stängningstiden 12:00. Sen drack jag Corona för 700 kr.

/Strängen